Take it from the beginning
Nu ska jag berätta lite om min USA resa alldeles från början, dag 1! hehe (härmar linnéa lite)
Vad hände?
Jag befann mig då i sthlm, och vaknade klockan 5.00 och steg upp själv....åt frukost och min kära kusin Thai hjälpte mig att bära ner bagaget. Själv gick jag till tunnelbanan och åkte in mot T-centralen och tog nästa Arlanda Express till självaste Arlanda.
När jag väl var där checkade jag in, och allt gick bra.. hittade mitt flyg galant och där jag var, i Frankfurt vägen mot nästa flyg som skulle till Washington. Trodde seriöst att jag skulle missa flyget och skickade massa panik sms till Fia och min kusin. Men egentligen var det bara jag som blanda ihop alla tider. Det gick faktist bra, på flyget mot Washington satt jag brevid en portugis som spelade poker. Han hade kvalificerat sig till en poker-tävling i Las Vegas. Inte mer om det, utan jag och grabben (jag inte kommer ihåg namnet på) tog sällskap till nästa gate. Han skulle på planet mittemot min så vi satt och snacka massa skit så tiden skulle gå lite snabbare. När det väl var dags att checka in tog vi varsin väg och jag klev på planet till L.A.
När jag var på planet fick jag sitta brevid en helt för underbar tjej. Hon var 25år och skulle nu hem efter en vecka i Washington hos hennes pojkvän och vänner. Vi satt och snacka, hon var sjukt social och vi skrattade resan ut, 3h gick fort och "Bride Wars" underhöll bägge oss.
Äntligen framme, LAX som var Los Angels flygplats, där alla kändisar brukar dyka upp.. Men jag såg inga hehe, hursom kom min transfer med en skylt där det stod EF. Jag gick till gubben och där stod en annan grabb, Carlos från Spanien. Vi stod i typ 1h och väntade på mitt bagage som inte dök upp, så då var vi tvunga att gå till "Missing luggage" disken och ge all information. Det var inte mer om det, utan jag fick bara hoppas på att mitt bagage skulle dyka upp imorgon istället.
När vi väl gick ut väntade vi på att våran buss skulle komma och hämta oss, vi fick vänta ett tag.. då menar jag typ ca 1h.. Det var kallt (01.00), men bussen kom tillslut och jag satte mig längsbak brevid Carlos, den enda jag kände.. eller ja kände och kände. Hursom så var det sjukt jobbiga tanter på bussen och alla fick skjuts ända hem till dörren. Näst var då jag, chafören stannade utan för mitt hus och klockan var runt 02.00 där och jag väckte bägge föräldrarna.
Innan chafören lämnade sa han att jag hade det väldigt tur, och sa att det var sällan någon elev som fick ett så stort och fint hus som jag. Vilket gjorde mig tryggare och gladare. (var så sjukt trött och irriterad för att mitt bagage försvann)
Men men.. både mamman och pappan var super snälla, som var lite förvånad att jag var så duktig på engelska och att mitt uttal lät som en vanlig amerikanare. Och självklart blev man smickrad och glad, alltid kul att få rosor.. Efter det visade dem mitt rum och sen fick jag lite kläder av min värdmamma eftersom jag inte hade något att byta om till....Sen var det bara direkt till sängen, för tidigt imorgon började skolan...........
Det var i alla fall min första dag i USA. Och jag säger bara, få inte panik över att flyga själv.. det är verkligen lättare än vad man tror, följ skyltarna, det finns nästan bara en väg och man kan nästan aldrig komma för sent, liksom när du väl är där måste du ändå vänta i världens längsta kö för att boarda in dig eller vad man nu säger hehe. Ett tips om du vill gå före alla, oftast så säger dem högt i högtalarna att alla barnfamiljer skall gå före, hehe följ den strömmen :) det gjorde jag, hehe
fortsättning följer........